Fredagsbönen (Salât al-Jumu‘ah)

Enligt profetlitteraturen är fredagen den finaste dagen under veckan. Den troende uppmanas då att rena sig genom ghusl, göra rent tänderna, ta på sig sina bästa kläder och parfymera sig inför fredagsbönen. Det är att föredra att gå så tidigt som möjligt till platsen för bönen.

Fredagsbönen är obligatorisk för varje manlig, könsmogen och mentalt frisk muslim, såvida inte någon giltig anledning att utebli finns. Följande är inte förpliktigade att närvara:

 

  • Kvinnor och barn. Under profetens tid deltog dock kvinnor i fredagsbönen så ofta de kunde.
  • Den sjuke som har svårt att ta sig till fredagsbönen eller vars sjukdom skulle förvärras. Inte heller den som vårdar en sjuk är förpliktigad att närvara om den sjuke inte klarar sig utan honom under tiden för bönen.
  • Den resande som inte är bofast på den plats han befinner sig.
  • Den som har anledning att frukta att utsättas för skada, att fängslas etc.
  • Yttre faktorer såsom regn, lera, extrem kyla etc

 

Troende i dessa kategorier är istället skyldiga att förrätta zuhr-bönen. Skulle någon av dem ändå delta i fredagsbönen är de inte skyldiga att också förrätta zuhr.

De flesta anser att tiden för fredagsbönen är densamma som för zuhr och att den bör förrättas så tidigt som möjligt. Platsen för den kan vara i stort sett var som helst. Fredagsbönen är en gemensam bön som inte kan utföras enskilt, och det finns ett antal olika uppfattningar om hur många deltagare som fordras. Det finns stöd för uppfattningen om att två personer är tillräckligt för att en gemensam bön ska kunna genomföras, men de olika rättsskolorna talar om fyra, tolv respektive fyrtio personer som minsta antal deltagare i fredagsbönen.

Då tiden för salât-al-jumu‘ah infaller görs en och ofta två adhân. Därefter följer predikan, om vilken det inte råder full enighet huruvida det är obligatoriskt eller endast synnerligen påbjudet att närvara vid. Då predikan är avslutad görs iqâmah och sedan förrättas två rak‘at gemensamt. Den som inte deltar i dessa har inte fullgjort fredagsbönen och måste då förrätta zuhr-bönen. Deltagit har även den som missat den första rak‘at men som ansluter senast innan imamen reser sig från rukû i den andra rak‘at. Denne följer då de regler som beskrivits i kapitlet om det gemensamma böneförrättandet och förrättar den missade rak‘at efter den avslutande hälsningen.

Det finns stöd för att förrätta såväl två som fyra rak‘at sunnah efter de två obligatoriska. Angående sunnah-böner före predikan finns lite olika uppfattningar men bestyrkt är att det är sunnah att före adhân be så många rak‘at som man önskar. Direkt efter adhân börjar predikan. Eftersom det ofta görs två adhân är det i vissa moskéer vanligt att förrätta sunnah-böner mellan dessa. Predikan börjar då efter den sista adhân.

Det är också sunnah att vid ankomsten till moskén innan man sätter sig ner förrätta två rak‘at som en hälsning till moskén (vilket för övrigt gäller vid alla moskébesök). Med stöd i profetens sunnah menar de flesta att just dessa två rak‘at är rekommenderade att förrätta även om ankomsten till moskén sker efter adhân och under predikan.